I oktober 2018 tog Pingströrelsen, med Maria Gustin Bergström i spetsen, initiativ till att samla in konvertitärenden för att få en statistiskt säkerställd helhetsbild av asylsituationen för konvertiter i församlingar. Tanken var att försöka kartlägga hur många som blev bedömda som genuina i sin kristna tro hos Migrationsverket och Migrationsdomstolen och att se om det fanns någon systematik i bedömningarna. 

Med start den 2 nov 2018 tog Pingst och de andra samfunden i #rättilltro hjälp av lokala församlingar för att samla in materialet, som resulterade i asylbeslut från 619 personers asylprocess. Detta resulterade i Konvertitutredningen, som presenterades på en presskonferens i Citykyrkan den 20 mars 2019.

#rättilltro såg till att Konvertitutredningens sammanfattning översattes till engelska och spred den sedan till utländska medier. Konvertitutredningen uppmärksammades i Ekot, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, alla kristna tidningar i Sverige, Expressen, P1, och sedan vidare till The Christian Post i USA, till Nederländerna, Brasilien, Sydafrika, och flera andra nyhetskanaler i USA samt andra länder i världen.

Konvertitutredningen skickades till en mängd politiker och presenterades på ett seminarium i riksdagen den 26 februari 2019 vilket sammantaget ledde till att regeringen i sitt årliga regleringsbrev gav Migrationsverket i uppdrag att vid nästa årsredovisning i februari 2020 “särskilt redovisa hur myndigheten säkerställer rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden där religiös uppfattning åberopas”.

Konvertitutredningen har använts som underlag till FN inför dess granskning av Sverige gällande mänskliga rättigheter som pågår, för överklagan till Europadomstolen och FN:s tortyrkommitté, samt i den nya granskning som Open Doors gör av Sverige gällande konvertiter. Den finns också med som referens i den stora konvertitkartläggning som arbetats fram i Tyskland i november 2019. Konvertitutredningen ligger nu som en grund och ett bevis för den systematik som präglar asylpolitiken för konvertiter och vi välkomnar all spridning av dess resultat.

Den 3 juli 2019 deltog Micael Grenholm och Ulrik Josefsson i debatten “Asylsökande konvertiter – genuint kristna eller inte?” i Almedalen på Gotland. Där debatterades Konvertitutredningen med Migrationsverket och politiker.

Konvertitutredningen 2.0

Skandinaviska Människorättsjuristerna medverkade sedan till en uppföljande studie av afghanska medborgare som konverterat till kristendomen och sökt asyl i Sverige 2015-2018. 

Det är en grundläggande mänsklig rättighet att konvertera, det vill säga att byta religion och ha möjlighet att manifestera sin tro öppet och synligt. Det är också en mänsklig rättighet att få en rättssäker och objektiv prövning av sina asylskäl. Men hur kan man bedöma om någon är kristen eller inte? Kan lackmustestet vara att någon skall kunna redogöra för samtliga högtider i det kristna kyrkoåret, detaljerat kunna rabbla tio Guds bud och kunna beskriva skillnaden mellan olika grenar av protestantismen och katolicismen? Alla dessa frågor har varit vanlig förekommande i konvertiters asylprocesser.

Den nya rapporten visar att det skett både en positiv och negativ utveckling sedan Konvertitutredningen 2019, som fick stor uppmärksamhet nationellt och internationellt.

Denna rapport visar att den juridiska processen för asylsökande konvertiter inte är rättssäker ännu. Det är fortsatt tydligt att expertkunskap gällande konversion saknas hos Migrationsverket och Migrationsdomstolen, vilket skapar godtyckliga bedömningar.

Att vara lika inför lagen betyder att beslut och domar från rättsliga instanser varken får beror på vem som dömer eller på vem som döms. Av riktlinjer från FN:s flyktingorgan UNHCR gällande bedömning av religionsbaserade asylskäl följer att ”detaljerad sakkunskap är inte samma sak som den sökandes genuina övertygelse”. Migrationsverket och Migrationsdomstolen kräver emellertid fortfarande att konvertiter skall påvisa muntliga kunskaper om ”centrala delar” eller ”huvuddragen” av kristen tro.

Den mest avgörande frågan som behöver besvaras för att konvertiter skall tillförsäkras en rättssäker prövning av sina asylskäl, är hur Migrationsverkets handläggare skall tillförsäkras nödvändig kompetens för att avgöra vad som kan anses vara centrala delar eller huvuddrag inom kristen tro, för att kunna bedöma om en sökande är genuin kristen eller inte. Den andra avgörande frågan är hur Migrationsverket skall tillse att verkets handläggare beaktar och följer rättspraxis från internationella instanser för mänskliga rättigheter, som Europadomstolen och FN:s kommittéer.

Det är en grundläggande mänsklig rättighet att konvertera och ha möjlighet att manifestera sin tro öppet och synligt. Det är också en mänsklig rättighet att få en rättssäker och objektiv prövning av sina asylskäl.